Or(r)oligheter

I helgen var jag tillbaka på Tjädermyra med matte och Markägaren. Markägaren lockade länge, men så till sist kom en orrtupp inflygandes för landning. Jag tyckte Markägaren verkade velig så jag påpekade detta verbalt. "Där, där i talltoppen. Men blindstyre, hallå, skjut för bövelen". Inte visst väl jag att tuppen satt sig för långt borta och att det var därför som Markägaren gjorde som han gjorde.

Orrtuppen flög i alla fall iväg - och jag blev tyst. Matte verkade ha fått vatten i öronen för som hon skakade på huvudet. Verkade vara ena sega vattendroppar för hon skakade väldigt länge.

Markägaren fällde en häpen kommentar: "Men hon har ju bara varit med två gånger då jag skjutit något?!.

Jojo, inte är jag trögtänkt i alla fall.

Salva-tion

Som sagt så har jag en nos för affärer. Tyckte att matte kikat lite för mycket på resor på nätet, så jag slog till i igen mot mattes finanser. Var så påhittig och slickade mig lite för mycket i rumpan och... vips... så var jag hos veterinären igen.

Tihi. Nova - Matte, 3-0.

Så här tycker matte och jag om höstmörkret

Sammanfattningsvis...

... har jag varit skendräktig och lurat matte att besöka veterinären och hosta upp lika många pengar som en enkelbiljett till Thailand skulle kosta. Det gäller att vara smart så att hon inte sticker iväg igen på någon långresa och lämnar mig. Varje natt tassade jag upp och viskade i min sovande mattes öra "huu...livmoderinflammation...huu...". Till slut trodde ju tanten att jag var sjuk på riktigt. Hehe.

Sen slog jag till igen och rånade tanten ytterligare en gång. Slog till med en slät etta i Vännäs efter sommarens tre bästa-tik-placeringar och efter totalt 14 CK. Gav mig själv en klapp på axeln för den bravaden. No, no, här blir det inget lapande av Singha på någon thailändsk Koh-ö. Kah-tjing.
Sen tog matte sig alldeles själv över ruinens kant genom att tröst-shoppa en Dokken´s Knipa, även om hon tyckte sig ha gjort ett fynd. Golden-eye, yrade hon något om.

Efter det började jag tycka att jag kanske gått lite väl långt i mina ekonomiska mineringar, så för att kompensera så började jag fälla någon dag efter utställningen. Resultatet blev ett par suckar från matte och ett "nu blir det inget Sundsvall". Men med en anmälningsavgift mindre (både till själva utställningen OCH Ikea) tänkte jag att det kanske kunde få tanten att investera i mig igen och ge mig löneförhöjning i form av två ben efter varje måltid istället för ett.

Jag har också varit med den bästa Markägaren av dem alla och försökt jaga fågel. På första försöket blev det en bom och jag ville aldrig sluta söka. Andra gången satt vi på myren, men då ville fågel-j-vlarna nödvändigtvis bara spela på en annan myr trots Markägarens förtrollande lockrop. Matte var ju på som vanligt. Skämmes.

Det där med att jag försökte få löneförhöjningen har inte slagit väl ut. Så just nu hämnas jag genom att nattetid viska i min lättlurade mattes öra "huu... muskelsträckning... ledskada... huu". Hehe. Blir nog inga julklappar i år.