Back on Track...

... -täcket användes för första gången i officiella sammanhang nu i kväll på cykelrundan.

Tidigare har täcket endast tagits på vid utfodring av mat och ben. Nova har nästan vägrat att klä ut sig. För det är så hon har sett på saken. En väldigt skamsen hund kunde inte röra sig till en början. När så rörelsemönstret började se någorlunda ut var det ändå ögon som protesterade. Men vad gör man inte för att få mat och ben.

Men så var det dags för kvällens upp- och nedvärmning. Lite krångel i början. Sen lycklig att bli av med skiten. På igen. Då snarare trött än särskilt brydd. Tills en polisbil stod utanför huset när vi kom hem igen.

Polisbilen började röra sig som värsta gangsta-rappa-åket. Bilen vrålade. Nova krympte och den långhåriga schäfern växte. Väl i lägenheten blev det till att peppa med ben. Igen.

Man har ju varit med förr...

... men det är alltid lika äckligt när ens söknoga och mat(?)glada hund står där och äter det som torkats bort med toapapper. Hade enbart tur att hon inte lade sig och rullade också. Relativt nybadad som äckelpottan är. För inget är väl så trevligt som när det dessutom inträffar under lunchtid.

Eftersom Zacke-pojken har bjudit på en hel del överraskningar under årens lopp när jag kommit hem från jobbet, så blev det till att lägga upp de vita panelgardinerna på närbelägna möbler, röja undan hallmattan, stoppa bort korgen med hundleksaker, träningsgrejerna i hallen osv.

Kunde nog ha vunnit på Triss idag, för Novas plåtmage höll. Hoppas jag. Det är ju en natt också.

Premiärträning igår...

... och anmäld idag. Dock är det inte lika illa som det låter.

Matte surrar något om att jag ska vara snygg om drygt en månad och inte se ut som en vorsteh. Pff, är alltid snygg. Bara mer eller mindre hårlös.

Klart och betalt!

Anade ugglor i mossen...

... gjorde jag igår morse. Först fick Markägaren låna ett par skogsbyxor av matte. Sedan ålade sig matte i ett par något snävare skogsbyxor än hon mindes dem. Hmm. Efter det kom stolsryggsäcken fram från en plats lång bak i garderoben. Hmm.

När sedan termosen och smörgåsarna åkte ner i ryggsäcken blev jag alldeles till mig i trasorna. För att inte tala om när jag skulle hoppa in i bilen. Tog ett eget initiativ och försökte hoppa in utan tillåtelse. Vilket liv det blev. Krängde av den ena grinden. Den rostfria vattenskålen följde med den också ner i asfalten.

Försökte få matte att köra lite fortare de sista metrarna till träningsplatsen, så jag klämde i med allsång. För nu anade jag inte längre de där ugglorna i mossen, jag visste var de brukade trycka.
Matte och Markägaren hade taktiksnack och kom överens om upplägget. Först promenad, sedan fika och sedan fotgående med vett och etikett. Eventuellt skottlossning.

Matte bjöd på en överraskning, eller ska jag säga flera. Ugglorna i mossen hade hon bytt ut mot älgskitar. Och jag provsmakade än här och än där på promenaden. Fikat var ju inte någon direkt överraskning. Men att Markägaren skulle ha kontrollen över mig, det var en skräll. Matte var som en annan wannabe-kursledare och strösslade tennisbollar nästan rakt upp i synen på en. Det blev stoppsignaler vid sidan och inkallningar. Markägaren körde och matte störde.

Plötsligt inträffade en synaps för mycket och jag drogs till ett vattenfyllt dike. Behöver jag säga att det var matte jag hade bakom spakarna då. Och på väg tillbaka till bilen. "Jag ska bara..." Att hon aldrig lär sig...

Tant Nova

Nova här igen. Och snart kanske med tillägget Tant.

Brunetten har kickat igång sitt efterlängtade löp. Det kanske blir smått i alla fall. Jag har lovat att vara Nanny Numero Uno. NNU ska ta hand om DG´s små CCR. Eller i alla fall sniffa på härliga valpmagar. Måste nog lämna in en ansökan till Brunettan först bara.

Matte verkar förresten ok. Den Gudomliga hade teorier om skendräktighet. Fniss.