Raketer?!

Varför skjuta raketer nu den 30 december kl 23.52? Har någon missat och tagit fel på dag? Tack och lov är inte mina hundar berörda av raketer- ännu! Vilket otyg att panga av dagar innan och dagar efter nyår. Det måste vara rent fördjävligt för de hussar och mattar med skott/raketrädda hundar. Ska de vara tvungna att åka ut i ingenstans i låt säga två veckor bara för att vara på den säkra sidan eller droga ner sina stackars hundar så i den mildra grad att inte hunden vet vad den heter? För att inte tala om hunden...

Tant Camilla är fortsatt rödhårig och länkar vidare till:

http://www.smallarupproret.se

Tillbaka

Så har vi återvänt till stan efter mången laten dag. Dock första gången på länge som jag väger mindre efter jul än innan. ??? Kanske är det ett tidigt vårtecken? Hur det är med hundarna ska jag låta vara osagt! Zack, han bara himlar på ögonen och tackar sina gråa tinningars charm för ett ytterligare väl utfört arbete.

Borde ta och packa upp alla saker, men det kan vänta för just nu sitter jag och skriver på en alldeles ny tingest. En mycket fin sådan! Jag är mycket nöjd... mer än nöjd.

Till dig från oss: Gott nytt År!

Barn och hundar

Idag har hundarna stiftat bekantskap med ett av kusinernas barn. Och vice versa. Det hela blev ett enda stort pusskalas med lite inslag av Följa-John. Det höll på att bli ponny(!)ridning, men det blev snabbt avstyrt. Hade också med mig en hjälpreda som höll i kopplet på ena promenaden. Efter ett kvarts kvarter var fröken kissnödig och efter ett halvt blev hon trött och orkade inte mer. Ganska charmigt. Men kanske en blivande kattägare ändå?

Morgonens uppvaknande

I morse steg jag upp och kissade hundarna för att sedan lägga mig igen och "vila". Somnade givetvis! Det är då Zack kommer på att han kan nyttja mormor till annat än utfodringsautomat. Han satte sig helt enkelt i hallen och stirrade in i köket på henne. Uppmärksammade mormor på att han ville något genom att börja prata. Sen när mormodern frågade "Men Zack, vad viiill du? Viiisa!" tog han täten in i rummet där jag låg och sov. För att sedan stirra från mormor till sin sovande matte och tillbaka. Och naturligtvis gjorde mormor som han ville (vad annars?) och väckte en intet ont anande matte. Mormor- numera Zacks allt-i-allo och lakej.

Lata dagar och olycklig tik

Nu har vi latat oss ett par dagar och det har varit rätt så skönt. Klickern har inte klickat en endaste gång. Vilket kan bero på att en Nova iförd tikskydd inte är en så värst lycklig hund. Visst, hon stannar i hallen efter att vi har varit ut. Men innan jag ens har sträckt mig efter trosorna så ser hon ut att ha en vinthunds överlinje. Karpryggig och med både huvudet och svansen hängande. Livet är inte lätt då. Tog en sparktur för att råda bot på stämningen. Vilket fungerade tills vi stod där i hallen igen. Ve och fasa...

Zack å andra sidan är i himmelriket. Många mat- och fikatillfällen. Långt fler än vad han är van vid. Tror att han har utvecklat ett nytt motto: "Ju fler gånger jag tigger, desto mer kan jag få." Ojoj...

Underlinjens anatomi efter julbordet

Så lider julaftonen mot sitt slut. Långkalsongerna med sitt sköna schwung i knän och bak är åter på efter att jag något orutinerat haft på mig byxor med hög midja. Inget för, den förhoppningsvis tillfälliga, överdimensionerade underlinjen/hängbuken. Nu går det plötsligt mycket bättre att andas.

Någon som hade rejäla problem med andningen var tomten. Temperaturen under skinnfällen gjorde nog sitt. Till slut höll sig den stumma tomtefadern för skrevet och skyllde på outrättade kissbestyr.

Zack och Nova fick öppna sina paket efter att allt stoj kring tomten lagt sig. Nu vet jag med bestämdhet vilken av mina hundar som har gått lös på diverse jackor och dunväst (mycket dun blev det!) i jakt på godis i de vänstra fickorna. Zack satte helt sonika paketet mellan framtassarna och satte tänderna i arbete. Mao FliZmaskin AB. Nova lät storebror göra grovjobbet för att sen plocka åt sig... Hjärna och snygg!

Appropå det så blir det tunika imorgon inför ny släktsammankomst och utgång. Vad?! Överdimensionerad underlinje?! Syns inte finns inte...

Ett enda ord...

... NORRUT!

Ok, ett par till...

GOD JUL!

Lugnt och stilla...

... var det ute på de längre kvällspromenaderna i går kväll. Inte ens en endaste hundmänniska utan bara alldeles underbart med all snö i träden. Alla studenter har åkt hem dvs ingen skytteltrafik till sportanläggningen och universitetet. Så skönt!

Nog för att jag har sökt hus ett antal år nu, men nu känns det som om tiden är mer än inne. Drömscenariot är följande: Hus som ligger i utkanten av ett kvarter eller en bit bort. Nära skog, sjö/hav, ängsmark (för hundträning). Gärna gatlysen. Gärna gammalt hus, men med hela och fina kopparrör (!). Nära hundklubb. Och billigt.

Vilken utopi! Nåja, vad är en bal på slottet... om inte alldeles underbar... Tips mottages tacksamt! Får hoppas på tomten tills dess.

Julbad och höglöp

I går var det dags för Zack att få sig ett julbad. Ut med alla saker ur badrummet och in med farbrorn. Nu är det ju inga problem att få honom att gå in i badrummet och bli grönsåpad. Ett litet tecken och han lunkar snällt in.

Nova ville också med på ett hörn, men det blev inget med det. Är man på höglöpet så är man. Med andra ord tömmer Nova analsäckarna vid minsta beröring någonstans på kroppen. Den julkryddan kan jag gärna vara utan. Spice-Girl fick i stället ta sig en längre cykeltur med mig för att bränna bort lite kärlekskrankhet. Men i morse gjorde hon dock ett försök. På en manlig tvåbening. Se men inte röra, var mattes ord då.

Fredagsrecept

Egentligen är jag ju ingen receptmänniska utan mer en Jan-Boris Möller som svänger ihop något av det som finns. Men så äger jag ju ett större antal kokböcker och utklippta recept som inte blivit använda så värst mycket sen jag gick och blev med hund/ar. Nu har jag börja upptäcka recept så smått igen. I helgen blir det premiär av följande soppa och aioli. Trevlig fjärde advent!

Saffransdoftande fisksoppa
- 1 gul lök
- 2 morötter
- 1 purjo
- 1 röd paprika
- olivolja
- 1 l fiskbuljong
- krossade tomater
- 1-2 pkt saffran
- 2 tsk blandade kryddor (basilika, timjan, oregano)
- 2 msk het tacosås
- 4 dl creme fraiche
- 500 g torsk/spätta
- 200 g skalade räkor
- persilja

Aioli
- 1 ägg
- 1 tsk dijonsenap
- 2 vitlöksklyftor
- 1 dl olivolja
- 2 dl annan olja
- salt
- peppar

Mormor och morfars julkort

Posten hade kommit på lunchen med ett julkort från mormor och morfar. Höll upp julkortet med mammas handstil på framför Zacks näsa. Zack, snart 11 år, fick något dimmigare ögon än vanligt och blev valp igen. Nu är det bara fyra dagar kvar till släkt och vänner...

Labradoren anlände igår

Redan i trapphuset kunde jag höra diverse hyllningssånger. Högljudda och energiska. Från min lägenhetsdörr. Nova exploderade och pratade sig själv i munnen när jag gläntade försiktigt på dörren. "Jag, jag, jag. Labradoren, Labradoren. På bild, på bild. Sidorna ... och ... ." Tidningens framsida var till och med krafsad på. Suck. Nu fick Divan Nova ännu mer vatten på sin kvarn. Hela kvällen försökte jag läsa Labradoren i godan ro på köksoffan, men Nova var i extas. "Chalalalalaaaa...". Efterfesten pågick hela natten med tequilarace, cigarr och ballongdans trots påtryckningar från grannarna och polis. I morse var hundarna bakis och begärde pizza med kattskit och peperoni. Det blev två Treo-brus. Punkt.

Dissar is

Blev så glad över snön som kom och de minusgrader som varade ett tag. Blankisen på cykelbanorna blev gångbar terräng igen. Även om skogen lockar mest, men det är ju trevligt med lite variation. Kort var den lyckan. Jävligt kort!

Efter två naprapatbesök med roterat och tippat bäcken, multipla låsningar samt blåmasserad skuldra- tillbaka till snorhalkan igen. Lägg där till en Nova som snart är på höglöpet och inte går att ha lös. Sammanfattningsvis är det stört omöjligt att promenera någorlunda avslappnad med två hundar samtidigt. Jävligt kul!

Fast nåt positivt kanske det för med sig i alla fall. Nu blir det enskilda promenader med hundarna och därmed ökad motion för mig. Helt plötsligt har en seriös tanke på ett gymkort dykt upp! Igen. Vet att jag avlade någon form av löfte efter vårens akuta lumbago, då Zack fick åka till pensionat Engman i P-å.

Kan då inte komma med undanflykten att det är alldeles för lång väg till gymmet. Ungefär 100 m fågelvägen. Och inte är det serpentinvägar dit heller.

Tänkvärt

Följande länk kom med mailen igår från Novas uppfödare. Humoristisk men tänkvärd! Hoppas det är ok att jag länkar vidare...

http://www.ikkeforstyrr.no/

Döpa beteende

Igår fångade jag och Nova beteendet "hakan i backen". Nova prövade dock flera operanta genvägar för att komma åt köttbullsbiten snabbare. Ned med hakan, men rumpan i vädret. För att i nästa ögonblick trycka en redan rätt placerad haka ännu hårdare i golvet- pumpvarianten. Eller varför inte pröva att vila hakan på ena tassen. Men matte var svårflörtad och ignorerade eller förstod inte alla inviter. Som vanligt...

Har börjat döpa beteendet så smått, men borde nog byta miljö så att det inte bara blir platsbetingat. Vi får se.

Tror i alla fall att det var ett klokt val att ge Nova en uppgift. Nu blir det svårare för henne att ta semester utan beviljad ledighet från högre instans samtidigt som hon tycker det verkligen är skitkul. Uttersvansen går i ett längs med golvet. Den pigga blicken fylld med förväntan kikar fram där under "luggen". Tala om att glädje har en luftburen smittoväg! Jag vill bara bli "sjukare"!

Jag vann förresten nattens battle. Fast fröken protesterade inte så mkt och inte verbalt denna gången...

Uppgift platsliggning och divalater

Insåg att jag måste ge min utåtagerande Nova en uppgift under platsliggningen. Både för att jag ska känna mig säkrare men också för hennes "säkerhet". Så efter att ha rådgjort med "Med sikte på 10:an" har vi börjat klicka in "hakan i backen". Lite längre tid än vanligt tog det för fröken att knäcka nöten, men så har ju också löpet kommit igång.

Med anledning av löpet var jag inte allt för glad när jag upptäckte att fröken låg vid sängändan i natt. Flera idoga försök av mig att fösa ner den allt tyngre svarta klumpen resulterade i att fröken för första gången gav ifrån sig ett knappt hörbart "grr". Tände lampan för att höra (!) bättre och visst kom det ett ljud från strupen! Fröken åkte ned rätt snabbt och jag snusade vidare som den större divan av oss två.

Hormonerna är med säkerhet i gungning, men ska ändå undersöka så att hon inte har ont någonstans... Undra vem som blir Divan D i natt? C eller N?

Dagen efter julbordet...

... med jobbet är magsäcken uttöjd till max och kroppen i sockerkoma. Men nåt ska man väl ändå äta? Varför inte glöggmarinerad kyckling m saffranssås, sockerärtor och jasminris? Trevlig helg!

Glöggmarinerad kyckling
- 1 kg fileér el vingar

Marinad (gärna över natten)
- 2 dl glögg
- 1 msk färsk riven ingefära alt 2 msk mald
- 1-2 pressade vitlöksklyftor
- 2 tsk salt
- 2 krm vitpeppar
- 1 msk brun farin
- 2 msk soja

Saffranssås
- 1/2 gul lök
- 1 pkt saffran
- 1 pkt matlagningsgrädde
- 2 msk mjöl
- salt
- svartpeppar
- vatten
(-hönsbuljong)

Fullpälsad

Nova började fälla i aug/sept och har likt en fjäril passerat olika stadier. Allt från reklamhund för Svinto och skabbhund med lokala fläckar (matte trodde för ett tag att hon var ägare till en trimras) till en något rund vorsteh med råttsvans. Men i takt med intaget av flytande B-vitamin har pälsen kommit tillbaka. Naturligtvis lagom till att inte en endaste utställning är i antågande, om man nu inte är vill bila ner till Malmö. Och där går gränsen i dagsläget! Hemresan från Norrköping/Nyköping är fortfarande i rätt färskt minne...

Den hemresan är redan en klassiker för mig och Grannen. På söndan mötte Grannen upp på den regniga utställningsplatsen i Nyköping så att vi skulle ha sällskap av varandra på väg hem. Dock i var sin bil, men tryggt ändå! Det var tanken.

Det började sämre med att hela min Volvo immade igen pga alla genomsura utställningssaker plus hund och förare. Hade endast sikt framåt och det var ju inte kul med alla påfarter och filbyten. Soppan min var slut så ganska snart efter Nyköping stannade vi på en mack för att tanka. Tiggde också plastpåsar som stuvades fulla med blöta grejer i syfte att minska fuktspridningen. Flyttade också över en del i Grannens bil för där var imman lättare.

Sagt och gjort. Nu skulle vi hemåt. Min Volvo startar. Grannens gör det inte. Fast efter lite övertalning så hostar hennes gamm-Volvo i gång. Ut på vägen igen. Fortfarande imma. Hårt trummande störtregn. Vattenplaningsrisk. Hård knut i magen. Nästa Stockholm! Ih!

Får ett telefonsamtal från Grannen som ligger före att en lampa lyser ilsket på instumentpanelen. Vet jag vad den betyder? Nja, Lambdasonden? Men efter ett telesamtal m Fadern står det klart att det är Lambdasonden. Instruktioner följer. Ni kan pröva stanna, men den kanske inte startar... Tjoho!

Stockholm närmar sig. Jag ligger efter Grannen som följebil. I fall att. Helvetesdimma! Bilkö. Hällregn. Långa bilköer. Ser Grannen kryssa hejdlöst mellan filer för att bilen har hicka och vill stanna. Två bilolyckor i närheten. Ännu längre bilköer. Grannen kryssar på. 10-15 km/h. Hick, hick. Imma, imma. Vi klarar oss genom Sthlm. Vi tillber Lambdasonden och beslutar oss att köra så långt vi orkar. I fall att.

Fortfarande regn och vindrutetorkarna på max efter 5,5 timmar. Vi stannar. Kisspaus. Grillkorv. Gamm-Volvon på tomkörning. Klart på 5 min! Kör! Vi kör vidare i regnet. Gamm-bilen drar mer bensin än vanligt. Nästan slut bensin! Medan Grannen tar kisspaus, gasar jag en trött bil som bara vill vila. Wroom, wroom. Tanka eller inte tanka? Vi tar belutet att stanna av bilen och tanka. Och den startar (!) om än knackigt och efter ett par försök.

Ligger som följebil. I fall att. Grannen kastar sig fräckt in i en rondell, vilket inte sker normalt. Så där håller det på. Många trafikljus i Ö-vik, men det går. Vi börjar andas. Snart hemma. Då hinner vi i kapp ett följe tivoli(!)lastbilar som kör sakta. Grannen andas snabbare. Regn. Dålig sikt. Köra om? När? Gasen i plattan och iväg. Det gick.

Hem kom vi som små speedade Duracell-kaniner på knark. På skakiga ben och något hysteriska och hungriga. Malmö? No way!!!

Lilla julafton...

...blev det när jag och hundarna öppnade paketet fr TEBA. Paketet var fyllt av härliga saker enligt hundarna. Zack stod till och med på bakbenen ett par sekunder. Gammel-man! Själv var jag inte lika övertygad vad gällde den syntetiska kaninlukten. Zack var på min sida och fick igång kräkreflexerna... Han som brukar vara den spontanaste av de spontana. Den bästa av julklappar blev ändå andpipan! Där var vi eniga allihop.

Nu står bara den riktiga julen för dörren... Kan det bli ben i år också, mormor och morfar?

Jag har en plan...

Det har inte blivit så mkt tv-tittande nu på slutet. (Förutom "Stjärnor på is" naturligtvis. Finalen var ju ruggig med en nästan klarad axel av J.B.) Istället har jag gjort en målplan med olika delmål och uppgiftsmål samt listat Novas störningar och mina störningar. Plan A började i går med platsliggning och tandvisning. Så nu blir det raka och snabba lägganden i första hand, allt enligt 80%-sregeln. Nova är ju inte svårflörtad direkt. Helt underbar och direkt med på noterna. För att hon inte ska smälla armbågarna så mkt i golvet tränar vi på dubbeldubbelvikt fleecefilt. Det går ju inte annat än att bli träningssugen!

Blev också ganska sugen på att åka skridskor efter "Stjärnor..." så det blev till att kika på WIFA-grillorna som samlar damm där längst nere i hallgarderoben. Kanske dags för en plan till...? Fast det är ju inte nyår än...

Stieg Larsson - Niina Svartberg 0-1

I helgen avgick Niina Svartbergs lag "Lyckas på tävling" med segern mot Stieg Larssons lag "Flickan som lekte med elden" i den första av matcher. Stieg L inledde med ett offensivt spel med en segerviss mitt-nia. Niina S fick dock övertaget efter ett briljant målvaktspel och snabba kantspelare. Avgörandet kom dock redan i lördagens första halvlek, trots att Stieg L tog timeout samt bytte ut målvakten.

Allvarligt talat så har jag tagit mig själv i håret och läst om mental träning. Hittills har jag kommit så långt att det sitter suggesionslappar i hela lägenheten, frågeformuläret med utställningsdelen i tanke är besvarad och i går kväll spelade jag hemmamatch mot (med?) dr Uneståhl i muskulär avslappning.

Sitter du nu med höjda ögonbryn och skakar på huvudet samtidigt som du tänker att : Hon är ju inte klok? Jag bjuder på det! Det blir värre...

Har även gått jaktfot med Nova i lina med en liten sten i min vänstra sko i en timmes tid. När jag klarade av att hålla koncentrationen blev det en sten i den högra också... Den avslutande utmaningen blev när Nova och jag mötte en barnfamilj med tre lösspringande barn och två i vagn på en väldigt smal cykelväg. Utan problem! Självförtroendet på topp! Och klickern då? Jodå, den var med...

Inspirationslänk...

...som visserligen är några år gammal nu. Men vilken glädje! Trevlig helg!

http://www.youtube.com/watch?v=HqbVbPvlDoM

Stora Sthlm och bragdhund

I helgen går Stora Stockholm av stapeln med bl a bragdhunden som en punkt. Skickar en tanke till äldsta vännens kompis Tuva som fick priset 2003. Det är tur att hunden är människans bästa vän...

http://www.newsdesk.se/pressroom/svenska_kennelklubben/pressrelease/view/71043

Paket på väg!

Paketet från TEBA är skickat! Längtar efter att få fylla ut det röda minidummy-förrådet. Har också skickat efter mer skott (!) och syntetisk viltdoft. Mer störningsträning alltså. =)

Klick, klick

Gårdagens ena insikt var att det inte enbart är Nova som behöver störningsträning utan även jag. Hade en rejäl spänningshuvudvärk, vilket gjorde att jag gick med ut med hundarna en och en. Zack fick sig en kortare sväng och det hade jag också tänkt att Nova skulle få. Men under turen med Nova blev huvudvärken lättare och det hela blev en timmes hårdkörning med klicker. Det var ganska nyttigt att träna trots en %¤¤#"" huvudvärk. Har för mig att det står ngt om koncentrationsträning för förare i Niina Svartbergs bok? Kanske blir det till att gå med lösa skosnören och en sten i skon framöver?

Gårdagens andra insikt var att den där lilla rödagula platsgrejen till klicker gör att självförtroendet mitt blir på topp. Går nästan och maniskt söker efter störningar till Nova. Patologisk diagnos: Klickerkåt? Behandling: Avvänjning?

Cykeltur

Igår passade jag på att ta en cykeltur med Nova efter att snöröjningen tagit bort allt slask på cykelvägarna. Sen sov allt kickan gott i soffan! Men först efter att ha gått några ronder med Zack och ett gamm-ben, som ingen egentligen ville ha?!

Hämtade ut Championatbeviset för SVCH på Posten också. Fint, men vad stort det är! Det hamnar nog ovanpå någon garderob...

Dinero!

Jag och Grannen/Arbetskamraten firade våra löneförhöjningar i fredags. Tre rätters thaimat och vin. Så klart! Nu gör det inte så mkt längre att foderföretaget tvärhöjt priset på hundmaten med en hundring...

Insåg samma kväll att det där med walk-up kommande dag nog inte var så lyckat. En Nova med en veckas uppdämd energi i en situation där allt möjligt kul händer samtidigt. Och en matte i stort behov av Naprapaten. Den ekvationen har vi prövat på förr och den har aldrig gått jämnt ut.
Hörde också Anita N´s förmaningar från i våras. Plus att jag inte har stått och torrskjutigt apportkastaren för nöjes skull. Så det blev en 2-timmars promenad i skogen i stället.

Hushållet fick också sitt i helgen. Städa, tvätta och flera matlådor. Takida på hög volym gjorde susen!

Två korta...

...arbetsdagar blev det i veckan. Hann ändå med att bränna en hel del pengar på djuraffären i går. Hundmat, glucosamin och ett hundtäcke. En helt underbar och mattekär farbror provade nyinköpet med ett "Jaha, om du säger det så. Fint!". Fast Zack har ju burit tratt en del i sina dar. Slutade ju räkna de där veterinärskvittona när summan var en 50- 60 000:- (exklusive försäkringspengarna)... Syns inte, finns inte.

Passade på att ringa hundförsäkringsstället i feberyran och trodde inte mina öron vad livbeloppet har stigit till på lilla fröken. Tänk vad ett par meriter kan göra! Och nej, jag har inte börjat planera något illdåd...

För övrigt var det härligt att få höra domherrar och se solen ute på lunchen i dag. Passade även på att ta några kort. Ser ni någon som står med ändan i vädret på Å-höjden, så är det bara jag som tar makrobilder... "Skitgörat" överlämnar jag åt andra...

Kvällens middag blir något i stil med kryddiga korvar, bacon, krossade tomater, kidneybönor mm. Tror att det blir guacamole och tortillas till. Uff, tengo hambre! Trevlig helg!

Feberreflektioner - Nova

Om Zack har tikkissat så har Nova kompenserat och kissat desto mer. Här har det markerats överallt i över en månads tid. Premenstruell är bara förnamnet! Tack och lov att man själv inte har lika lång inkubationstid...

Inomhus har dock Nova sympatiserat med mig i soffan och sovit sked bakom knävecken. En feberyr matte drog den magnefika slutsatsen att hon naturligtvis tycker matte är dåligt isolerad där bak. Mot julbordet!

Ferberreflektioner - Zack

Allt medan jag har "gone nuts" i ca en veckas tid över feberfrossa, inställd Sthlms-resa och återkommande feber, har jag också upptäckt en av fördelarna med att Zack äntligen insett att hans nötter ligger på hyllan. Nu var det ju bara en sisådär 6-7 år sen de hamnade där...

En av fördelarna med en gammal kastrerad hanhund, när man är sjuk, är att den sista kisspausen för dagen numera sker i tikstil. Inget småskvättande här och där på allt som har en höjd över havet- inklusive sina egna framben. Utan kvantité och kvalité!

Nackdelen är väl just insikten att tikkissandet är ålders- och/eller sjukdomsrelaterat. Så Zack: "Skvätt ända upp till hatthyllan om du känner för det!"

Rödhårig igen!!

Hur svårt kan det vara att:

a) hålla sig tills man kommer hem och gå på klo där? Folk m tarmsjukdomar räknas inte hit...
b) slänga sopor i sitt eget sopkärl och inte i skogen?

Extern belöning

Hela hösten har jag använt mig av extern belöning bakåt för att få Nova att sitta pall vid skott. Att extern belöning fungerar på mig själv gör ju inte saken sämre... En liten slatt glögg och ett par pepparkakor hemma på köksbänken var allt som behövdes för att jag skulle hitta motivationen att träna lydnad med Fröken.

Till en början var vi ensamma nere på ängarna intill fotbollsplanen med belysning. Började med fotgående, för att sen gå över till läggande under gång och platsliggning. Under platsliggningen, som vi inte tränat på sen i våras, börjar det droppa in bilburna killar till fotbollsträning. Det smäller i sopkorg, i bildörrar, det pratas rätt ljudligt och inte minst så sparkas det boll. Blev varm inombords då Nova ligger kvar, trots att vi i våras enbart tränade 3-minuters platsliggning inomhus med matskålen som extern belöning. Hennes huvud går visserligen fram och tillbaka, men hon klarar att ligga 2 min x 2. Sedan klarar Nova även av ställande under gång, trots fotbollsträning och hennes nyfunna pinnar hängande i staketet.

Lillhjärtat mitt! Får mig en rejäl tankeställare... Jag undervärderar fortfarande min hund! Hon kan betydligt mer och jag bromsar utvecklingen. Schämmes!

Takdropp...

Igår hade jag tänkt att ta mig i kragen och fara och träna på Volvo-parkeringen. Men så stod den där glöggen (fr ICA...) och kallade på mig i köket tillsammans med pepparkakorna. Och var klockan ändå inte för mkt? Jaja, den här gången var jag lat och... Tranbärsglöggen fr det svenska äppeldistriktet kan dock rekommenderas.

Det är ganska svårt att motivera sig att träna hund just nu. Men jag har inte tänkt att sörjan till snö ska få förstöra humöret. Fokuserar istället på helgens Stockholmsbesök (m anhalt i P-å) och nästa helgs walk-upträning. Lovely!

Grattis!

Åkte med hundarna ett par mil inåt landet igår. Resultatet blev en två timmars lång härlig skogspromenad tillsammans med träningskompisar och deras hundar. För Novas del blev det förutom en massa intervallträning även social träning. Känner att det är något som hon behöver, då hon visat att hon blir osäker i träningssituationer tillsammans med okändare hundar. Eller på mig? I alla fall så tro jag att det var sunt att Nova fick lära känna den andra fröken utanför träningssituationen, utan en massa krav från mig. Tack S, för de varma mackorna!

Skickar ett stort grattis till Novas uppfödare för framgångarna i Wången. BIR! Plus BIRvalp som blev BIS 3:a! Applåder!

Huuurraa!

Jag får väl börja med ett erkännande. Kycklingen byttes raskt ut mot kina-hämtmat så där på fredagskvällskvisten. Men ingen ska då säga att jag inte är flexibel! Kycklingen ligger dock på tining...just nu.

På tal om tining så snöar det! Vilket det säkert gör i större delen av landet, men halleluja vad skönt. Nu kanske min kära vän kan dra in på shoppandet när november tillfälligt blivit vit.

Hur gick då dagens träning? Jo, det blev en cykeltur ute på universitetsängarna med ett par sidotecken. Inte riktigt vad jag hade tänkt, men flexibiliteten är det som sagt var inget större fel på!

Äntligen helg!

I helgen blir det träning i dagsljus! Annars skriver jag under på att november suger... En kär vän mailade att hon nu övergått till att shoppa, för att det inte går att pimpla hur mkt vin som helst för att göra en grå månad lite mindre gråare. En väldigt klock kvinna! =)

I alla fall så har jag tänkt träna Nova effektivt både lördag och söndag . Men innan dess blir det marinerad kyckling m vitlök och basilika tillsammans med ruccolaröra och kall potatissallad med ännu mer vitlök. Sen blir det till att krypa upp i soffan med Stieg L, grönsåpeluktande Nova och ett glas rött. Full fart mot helgen!

Moment 22

På lunchen påtalade Nova att hon var av det nödigare slaget, men då hon gärna vill uppsöka damernas en 5-15 meter in i skogen fick hon allt vänta till ett mer passande tillfälle uppenbarade sig. Sagt och gjort- kopplade lös och sa "gå-och-bajsa". Fröken Snabb drog i väg in i skogen för att pudra näsan. Det tog ett tag längre än vanligt, men vaddå?

Jag och Zack fortsatte vår promenad. Ser hur Nova kommer skjutandes ur skogen och är lite orolig över var vi har tagit vägen. Sen blir hon överlycklig när hon får se oss. Lite väl överlycklig hinner jag tänka innan hon stoltserar med sin nygamla vän- Parfymen. Och då pratar vi inte om något från vare sig Chanel eller Hugo Boss. Snarare Homo sapiens i brun förpackning...

En redan rödhårig matte blir något rödhårigare, men drar en suck efter att ha lagt av en salva inombords. Fast den där långa ramsan har redan Nova snappat upp. Så för att ställa sig in gör hon vad vi tränat på hela promenaden, dvs fotgående tätt, tätt intill matte.

Jag som gärna inte vill bli nedgeggad hoppar åt sidan tätt följd av Nova. Sen följer ett evigt hoppande- jag först och Nova efter. Ju tydligare "nej" desto mer närgången vill lillflickan vara. Tala om Moment 22. Det kan inte alltid vara så lätt att vara hund, men "&¤=!!! vilket fotgående... Något för mig att fundera på! Kanske nåt inför jaktprov...

Hundmassage

Var och lyssnade på en två timmars föreläsning om hundmassage i går kväll. Nu ska jag bli bättre på uppvärmning, nedvarvning, massage och strechning... Inspirerad gick jag lös på Zack när jag kom hem- så nu ser köksgolvet ut som en slaktplats av all päls. Fast nu matchar golvet köksbänkens disk i alla fall. Alltid något. "I morgon är en annan dag..."

Det första året

Har nyss varit och lyssnat på föreläsningen "Det första året" med Memea Mohlin. Mycket nyttig kunskap som tål att repeteras om och om igen... Alltså "kontrollera vad som finns i skafferiet först - baka sen. Saltet är svårt att kasta i när väl degen står och jäser". True, true!

Och vad hände med valpsuget efter en sådan föreläsning? Ja, inte blev det mindre...

Zack - mormors charmör

Att de grå tinningarnas charm fungerar är helgens besök hos mormor och morfar ett högst levande bevis på. En blick - en skorpa. En djup suck - en korvbit. En vinkande höger tass - en bananbit. Två lyfta tassar, dvs Paradnumret - slicka tallriken ren. En smårapande Zack låter hälsa: "George Clooney - who?" Jag låter hälsa: "I dag, i morgon - ökad motion!"

Walk-up kontra sillsallad

I skrivande stund tränar förhoppningsvis många SSRK:are på att träna walk-up i Umeå. Fast jag misstänker att en del sitter på sin stolryggsäck och dricker värmande kaffe... I alla fall ett jättebra initiativ!

Hade gärna varit på plats, men den här gången blir det mammas sillsallad, släkt, farsdagsfirande och föreläsning med Memea Mohlin i stället. Inte fy skam det heller!

Välkommen!

Så har även labradorerna och jag gått och blivit med blogg. Utan vare sig illamående, foglossning, graviditetsutslag eller några större humörsvängningar. Fantastiskt!