28 februari 2010

Valpsjuk

Det är inte bara matte som är valpsjuk. Jag, Nova, är också valpsjuk. Har en släng av mammae major.

Vid ett antal tillfällen har jag nästan vägrat att gå ut. Sett olycklig ut med hängande undre ögonlock. Haft knäck i lurarna. Inte förstått innebörden av orden "gå ut".

Har bara legat där på fällen med Markägarens skoteroverall under mig. Man tager vad som finns. De där vedträna som jag annars brukar bära omkring på i brist på mjukisdjur är nog så hårda att ligga och ruva på.

Matte har inte utgjort ett så stort stöd. Nä. Hon har istället puttat ut mig i snöovädret. Manat på.

Måste erkänna att jag har glömt bort valparna när jag väl kommit ut i snön. Eller kanske har jag försökt skaffa nya? För jag har spårat och vädrat rådjur runt husknutarna. Kastat mig ut i djupsnö på jakt efter skogens konung. Men Tråk-tanten har i dessa ögonblick kopplat mig.

Så det var ju inte annat än att hämnas. Åter igen. Markägaren låg och vilade, men honom brydde jag mig inte om att väcka. Pussandet överlämnade jag till matte. Så fort jag kom över tröskeln fällde jag ned huvudet och svansen och linkade raka vägen till fällen och den inpyrda skoteroverallen.

I do- Skidoo!

26 februari 2010

Snöröj


Äntligen helg!

Och det menar jag verkligen. Med eftertryck och med mörka ringar under och kring ögonen. Kan numera fungera som stand-in för OS-ringarna, i fall de skulle byta jobb eller bli omoderna.

Svart och vitt har ju varit modernt ett tag. De kriterierna uppfyller jag med råge. Hy så genomskinligt vit att jag nästan tenderar att skifta mot blått. Trots Thailand. Tack vare solskyddsfaktor 30 och 50. Och tja, som sagt svarta ringar tjocka som cykeldäck under ögonen. Verkligen en grann syn. Lägg därtill en solblekt svintoliknade hårman. Plus ett skevt och instabilt bakparti. Jag skulle få ett KEP i utställningsringen.

Tillbaka till det där med äntligen helg. Har jobbat två veckor i sträck. Förra helgen gick i forskningens tecken. Med intjänade stora riksdaler. Men den glädjen kan nog vara av det kortvariga slaget.

Eller vad sägs om en misstänkt trasig drivknut, läckande glykolbytta och paj bilstereo. Det skeva bakpartiet skulle också behöva en tryckavlastande sprillans ny säng. Plus att jag är valpsugen- igen! =)

25 februari 2010

Nästan nollgradigt...

... innebar att det blev en cykeltur i skymningsljus. Håller med Markägaren om att det är en fördel att resa bort i januari/februari. Väl hemma igen är det helt ljust på morgonpromenaden och efter jobbet kan promenaden i alla fall påbörjas i dagsljus. Guld värt!

Nu blev det en runda på 5 km i lagom tempo. Inga OS-bragder i Hellner-stil. Inga ryck i uppförsbackar med tillhörande snor-häng. Ingen treans växel. Ingen super-valla. Ingen svensk flagga efter vägkanten.

Mer som ett litet Vasa-lopp i lågstadiestil. Ingen formtopp. Nummerlappen bak och fram. Mössa på trekvart som skymmer sikten. Lite bakhalt. Men viljan var god...

24 februari 2010

Kåseri om livet

En katt har flera liv. Sägs det. Kanske är de också olika? Vad står det nu egentligen på Katalogen från Älmhult? Jo, vi lever alla lika olika.

Människan har också olika liv. Liv-försäkring. O-liv-olja i maten. Förenings-liv. Det går också att leva liv-at värre.

Nu har jag levt ett liv klart. 5 år sammanhängande. Nu är det dags för andra att ta vid och låta det som förenar leva vidare.

Jag. Bara ler och lever ett annat liv. Lite ovant och olikt sig. Men ändå sig likt.

Kylaaaaa, tralalalaaaaaaaaaaaaaaaaaaa



5 veckor utan matte

Alltså, först fick jag åka tidigare till mormor och morfar. Matte svamlade något om komprimerad disk. Pfff. Såg ju själv med blåtta ögat att diskberget växte ohämmat.

Sen fick jag vara med mormor och morfar. Hela tiden. Och med storebror. Skönt att bli kliad och vila hakan på storebrors rumpa. Hela tiden. Få godis. När man pinkat. Och bajsat. Hela tiden. Pratade med matte på telefon. Fattade noll. Letade i hallen. Bakom gardinen. Blev inget klokare. Ut på stugan. Rusade som en skållat troll i snön i 180 knyck. Kissade. Fick godis. Inga kommandon. Bara var. Hela tiden.

Efter fem veckor med pinkarrundor och godisutdelning. Matte?! I egen hög person. What the ----! Viftade på svansen. Var glad. Slickade lite. Gjorde som man ska. Var artig. Sedan. Åkte bil länge. Träffade Markägaren. Var glad. Äkta vara. Åkte bil igen.

Matte god och glad. Nystartad. Semestrad. Ystra tjejer på morgonpromenad. Snö. Matte på jobbet. Hem på lunch. Kissade. Inget godis. Bajsade. Inget godis. Hallå? Snåla j--el. Kommandon. Hela tiden. Hämnades. Skendräktig. Ljuvt. Skällde på allt och alla och talade om att mina valpar rör ingen. Capice?! Hört talas om vad man gör med lill-fingrar på Sicilien? Matte suckade. Ökade motionen. Cyklade med mig. Kissade. Inget godis. Hela tiden. Kommandon. Hela tiden.

Fast ändå. Jag. Matte. Nystart. Nykära. Tillsammans. Nästan hela tiden. Inte så tokigt när jag tänker efter...

Rest från stan- ja. Flyttat- nej.