28 augusti 2009

Lagom långsam fotomodell




En ljusglimt

... kunde jag skönja genom skendräktighetens dimmor när jag tog ner kopplet från hatthyllan ikväll. Det var länge sedan någon studsade upp och ner och bet tag i kopplet för att "skynda på" gå-ut-processen. Sedan var det någon som efter hemkomsten bjöd upp mig med ett leksaksdjur när jag satt vid datorn.

Nappade genast och så blev det klickerträning. Apportering med träapport och plats vid sidan. Måste nog köpa tand- och hakskydd till fröken. Hörde en duns fast golvet var vadderat med matta och fäll.

Skönt att ha den gamla härliga Nova tillbaka, om än bara för 10 minuter.

26 augusti 2009

Regn och träning

Ikväll skulle min tyskfödda gympalärare från högstadiet ha vrålat (om hon nu hade sett mig): "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!"

Det finns en väldigt tydlig nackdel med att städa bilen ibland, vilket märktes ikväll på träningen med likasinnade. Allt rat i form av mössa, vantar, regnkläder, paraply var inte där de normalt brukar vara dvs överallt i bilen. I stan var det bara mulet, men se det var det inte i H-sund. Kort och gott så blev jag genomsur. Igen.

Men det var det värt! Fick hjälp med skotträning vid vatten. Skott gick och Nova fick leta bollar i ett närsöksområde. Första gången ett skott brann av var kopplet på, andra gången låg det om bröstet och de följande gångerna satt hon lös. Alla gånger med rumpan i marken. Hurra!

Sedan lade jag ut sex dummisar i en svår och tung terräng. Halvgungfly med slydungar och en massa gräs och en hel del vatten. Dummisarna tjoffade ned sig rätt rejält i gegget, så för att hitta var Nova nästan tvungen att springa rakt över. Vilket jag ju upptäckte när jag hade en dummy borta...

Ska sluta tänka att jag kommer ihåg var dummisarna hamnar och snitsla. Och göra karta där en bock kommer att göras för varje inhämtad apport.

Hade inte varit fullt så dyngsur då. Tar tid att leta.

Svamptider

Lugn och skön lunchpromenad. Rutten svamp. Kamoflage-sugen hund. Kvalmig odör. Spykänsla. Abrupt slut på promenaden. Tillbaka till lägenheten. Varmvatten. Grönsåpa. Stressad matte. Dåligt humör. Hjässande hund. Billig hund.

25 augusti 2009

Träning eller träning?



Frågade mig själv vilket som är roligast, träna sig själv eller träna hund. Då träningsvärken flyttat sig från lår till biceps fann jag det roligare att träna Nova. Sagt och gjort.

Idag blev det linjetag eller ut-tecken mot ett gammalt större memory. Varvade med minnesmarkering. Farten in och avlämningarna helt okej.

Prövade också stadgan med skottapport och det höll. Hej, vad dummyn flög! O-ringen verkar också ha flugigt iväg... Ny beställning från Teba?

Humpade också dummisar strax bakom Nova innan jag gick iväg och sköt. Drog ut på tiden och berömde med altrösten. Skickade sedan ut henne så att hon fick ta en dummy som belöning. Totalt fem skott. Funkade fint!

"Ska viiiii...

... cykla?"

Det är Novas favoritfras för tillfället. Hon kan ligga och se allmänt uttråkad och övergiven ut, men vid "Ska viii...?" så blir hon uppmärksam och frågande. När jag säger "cykla" så studsar fröken upp och fortsätter studsa under tiden jag gör mig klar. "Va, jag skendräktig? Du skojar, matte! Valpar, bah, mjölk, bah - sånt trams! Fly like the wind!"

I morse fick jag det tufft att hänga med. Cyklade som ett tok och stånkade som ett lok. Det går bra att cykla med henne lös i arla morgonstund, då bara en och annan motionär är ute efter grusvägen. Har lite nytta av kommandot "trava" från utställningsringen då jag tycker att det går för fort.

Kan det vara något att pröva på instruktörerna på Värkstan? "Trava, för bövelen!" =)

24 augusti 2009

Besök på pensionatet

Träffade Zack på söndagen. Första gången efter avslutad behandling med Rimadyl. Glädjande syn. =)

Något mindre roligt var att se att storskarven har gjort sitt inträde i P-ås skärgård. Och det i 100-tal. Tvi!

Freaky Bitch Week

Efter en skön kvällpromenad på lördagen så fick Nova besök av en betydligt yngre gråhundsfröken. Nova visade sig ha missat en och annan 5-poängskurs i vett och etikett. Här var det inte tal om hjärtliga hälsningar och puss på kinden. I alla fall inte när den orädda gråhundsfröken bestämde sig för att hälsa på och vara närgången med Markägaren.

Jisses! Har inte sett sådana tendenser förr, frånsett den gången en terrier slog med käftarna efter Novas hasor i ren galenskap. Den gången var det legitimt och okej. Nu var det allvar och inte legitimt. Det gick inte att ta miste på att Markägaren skulle vaktas, med "näbbar och klor".

Någonstans i Den Skendräktigas hjärna slog det slint. Markägaren blev Valpen. Valpen som ingen skulle röra ostraffat.

Hur slutade det hela? Drottningen, moi, tog över kommandot. Om Markägaren skulle "tillhöra någon" så var det då inte Nova. Platsliggning blev det i hallen och varje sned blick på besöket fick Drottningen att låta barsk.

Tänk att jag har blått blod i ådrorna. Aha, det är därför jag har träningsvärk!

Lördagskväll





... med kantarellplockning hos Markägaren.

Tränings-värk-stad

Håhå-ajaj. I lördags gjorde jag det. För första gången på länge. Jag besökte en väldigt närliggande, men ack så nonchalerad träningsanläggning. Nu förstår jag varför den har varit så nonchalerad av mig under en så lång tid. Det gjorde inte så ont att gå dit, men &#/""?½# vad ont det gjorde ett dygn senare när träningsvärken kulminerade.

Tänk dig följande. Jag sover, eller rättare sagt, försöker sova natten efter träningspasset. Mina försök störs av ben som krampar varje gång jag rör på mig. Dags att stiga upp- morgon! Rullar på något vänster ur sängen med bångstyriga ben. Kissnödig! Fort, ben häråt, toalett! Går det undan? Inte för att jag haft, eller kommer att få ben som en gasell, men det här är ju löjligt. Störtlöjligt! Ännu mer kissnödig! Toadörren upp, locket upp, underkläder ner och vad händer? Precis, inga hastighetsrekord slagna. För att överhuvudtaget kunna sätta mig ner så är jag tvungen att ta stöd med händerna på toaringen, räkna 1, 2, 3 och sedan kasta mig ner. Smärta!

För att inte tala om hur det är att gå ned för trappor... Tog hissen.

No pain, no gain! Imorgon ska jag till Värkstan igen...

21 augusti 2009

Helg, ljuva helg

Tack och lov att det är fredag!

Igår var det torsdag och skotträning på Ön. När kom jag på det? Tja, halv nio på kvällen. Inga skott för oss... Vad trött jag blir ibland. = (

Förlorade träningstillfällen kan nog tas igen i helgen. Glad igen!

19 augusti 2009

Kroktjärn



Stiftade bekantskap med en ny träningsplats idag. I samvaro med gamla bekantskaper. En liten bit att gå till tjärnen, men fotgåendet är ju som bekant något som behöver tränas på. Tydligen så finns det en annan kortare väg att gå...

Blev till att pröva Nova på att hämta en markering som fallit på andra sidan vattnet, något hon inte gjort tidigare. Nedgången i vattnet var något tveksam, men till sist valde hon att gå i utan att känna botten. Gjorde korta linjetag både före och efter markeringen.

Sedan trodde jag att jag skulle kunna lämna fröken och gå och skjuta samtidigt som Brunetten fick jobba på land. Hur tänkte jag??? Gick inte som beräknat, fröken blev verbal. Fick hjälp av annan skytt som snällt sköt på en annan plats och långt från vattnet. Skott kom, vände om och skickade Nova på närsök och tennisbollar. Rumpan var i marken alla gånger. En tendens till att bli verbal efter första skottet. Inte så konstigt med tanke på min tidigare blunder. Tänka först, göra sen... Morr!




Helomvändning

Igår när jag och Nova kom in i trapphuset möttes vi av en lågställd terrier som vanligtvis brukar vara tyst och beskedlig. Nu var hon allt annat än tyst. Måste ha någonting att göra med att nu var den nya lillasystern med. Efter lite "kom inte här och kom" från terrierlägret blev det i alla fall tyst.

Den skendräktiga Nova undersökte valpen framifrån i lugn och moderlig takt. Valpen började sega sig ner i halvliggande ställning, med valpmagen uppåt. Nova var fortfarande lika moderlig och undersökande. Nova bytte och undersökte valpen från andra hållet istället. Plötsligt stelnade hon till och vände bort huvudet och gick äcklad därifrån och mot mig och vår lägenhetsdörr.

"Matte, den läcker! Det är ju alldeles blött på golvet. Jag ändrar mig. Vill inte vara skendräktig och mamma längre!"

Då passade det minsann...

18 augusti 2009

More than once

Något som Thatcher också sa var:

"You may have to fight a battle more than once to win it."

Ska ha det i åtanke under den fortsatta träningen. =)

Släkten är värst?

Det där med att Nova är en "tämligen självständig madame" har jag upptäckt för länge sedan. Vad det verkar är syster Zanja likadan.

Eller vad sägs om följande rad som jag snott från Zanja och Mallas blogg: "Hon är en bestämd dam med en stenhård vilja".

Tänk om systrarna skulle vara under ett och samma tak... Ojoj. Margaret Thatcher i sina glansdagar gånger två. Följande citat har järnladyn sagt som mycket väl skulle kunna komma från Nova- om hon nu kunde prata.

"I am extraordinarily patient... provided I get my own way in the end."
"If you want to turn (back), go ahead and turn...This lady is not for turning".

Fast jag gillar dig i alla fall, kalaskulan min!

16 augusti 2009

Akvalister?

Har varit på äventyr med Blondinen och två andra yrväder. Ett blött sådant. Nu kanske du tänker på alkoholhaltiga drycker, dansa på bardisken, gratis shots, tandem-kissning på toaletten mm? Fel, fel, fel. Vi har däremot tränat i ett hällande och väldigt ihållande regn.

Börjar fundera på om inte Blondinen och jag hädanefter kan benämna oss som Akvalister. Vem annars skulle:

- gladeligen packa träningsgrejorna, trots att det redan öser ned utanför fönstret
- gladeligen ta på sig en massa regnkläder
- gladeligen packa ned ombyte av regnkläder och underställ
- gladeligen köra på lång gropig, men ännu rätt torr, grusväg
- gladeligen träna 3 timmar i spöande regn
- gladeligen skjuta tills pappersasken med skott är nästintill uppblottnad
- gladeligen packa in genomsura grejor och hundar i bilen
- gladeligen byta från genomsura kläder till torrare
- gladeligen fika i fallfärdig, men torr, stuga med fågelskit i
- gladeligen sätta sig på liggunderlag för att, om möjligt, skydda bilinredningen från väta och lera
- gladeligen, iförd gummistövlar, kontrollera vattendjupet i vattengropar för att bedöma farbar väg
- gladeligen diskutera nytt datum för nästa träning

Kanske två Fanatiker?

Barnkär

"Jag är barnkär", sa Nova igår. "Jaha", sa jag. "Vad menar du med det?".

"Jo, jag vill ha en likadan som den som bor i grannlägenheten och det nu", blev svaret. "Nu är det ju inte barn något som går att beställa bara så där", förklarade jag.

"Men det går ju att beställa så mycket annat!, kontrade Nova med. "Du har ju faktiskt nyss beställt skott och en dummy till apportkastaren!"

"Ja, men nu fungerar det inte riktigt på samma sätt", sa jag något undvikande. "Du är då alltid så negativ! Bara nej, nej och en massa nej hela tiden", kontrade Nova med medan hon stampade tassen hårt i parkettgolvet. "Vill ha! NU! AHORA!"

"Man kan inte få allt här i världen och absolut inte på beställning!", sa jag. "Nu räcker det, gå och lägg dig!" "Då skaffar jag ett eget barn så det så, sa Nova och gick resolut mot leksakskorgen innan jag hann stoppa henne.

"Jag är från och med nu mamma till Älgen-med-stoppning-på-väg-ut", upplyste Nova mig triumferande. "Men hallå, vad du är barnslig!", fräste jag lite trött.

"Jag är inte barnslig, jö, jag är skendräktig och mamma. Fatta´ru?!!! Comprendes? Måste gå och bädda nu".

"Men vi som ska TRÄNA och OFTA, hur har du tänkt att det ska gå?", ylade jag. "Skiter väl jag i. Har inte tid för sånt skit! Här ska dias, men först ska jag bädda!", sa Nova med en lätt nonchalant ton.

Tur att barn till skendräktiga tikar går att stoppa undan i garderober. Utan risk för åtal.

Lördagens utflykt - Grössjön runt

13 augusti 2009

Skotträning

Skotträningen drar igång torsdagen den 20/8 kl 18.30 på Ön. I´ll be there!

Gårdagens övning

Nova och jag for tillbaka till samma plats som vi tränade på igår. La ut sex dummisar i målområdet, men den här gången utökades avståndet. Kastade minnesmarkeringarna på samma sätt som igår. Då jag märkte att Nova blev lite fundersam på skotten, som jag sköt när hon var på väg tillbaka till mig, upphörde jag med dessa. Behöver ju inte träna allt på samma gång- jö.

Beslöt att farten in till mig var viktigare än ytterligare störningar. Det fick räcka med minnesmarkeringarna och ett längre avstånd plus ett nytt målområde åt motsatt håll. Krävde inte heller ett sittande vid linjetagen, utan skickade henne från stående till minnesmarkeringarna. Detta för att få inlevereringarna till mig mera lustfyllda. Snabbt in, så får man gå fort ut. Fast utan slarv förstås. Är förundrad över att hon har full koll på var jag står när hon väl har hittat minnesmarkeringarna. Gräset är ganska högt nu. Kan stå tyst och lugn. Lilla flickan min. =)

Tränade skott på slutet istället, fem stycken på raken. Hon satt pall. Ett slick runt munnen och ett litet oroligt framben, men det var allt. Nu gäller det att träna mer på när andra, mer eller mindre kända, skjuter också. Och under transport. Någon som vill hänga på?

12 augusti 2009

Paket på gång

Med mitt nyupptäckta skjutglada finger är det tur att det kommer en leverans med T&R-skott från Teba via Blondinen.

Plus en tygdummy till apportkastaren. Här kommer det att skjutas markapporter vid stadgeträningen. =)

Är det inte söndag snart?

Rapport från jaktprovet...

Foto: Ingrid Björne


... finns på följande länk

11 augusti 2009

Omstart

Packade bilen och drog och tränade. Ute på lägdan hade någon/några tränat dirigeringar så att ett långt stråk var upptrampat i det höga gräset. Perfekt! Gjorde upp ett målområde och kastade ut sex synliga dummisar. Gick längre bort än vanligt och parkerade Nova. Skickade på linjetag.

Före det andra skicket sköt jag ett skott i motsatt riktning- utan kast. Skickade denna gång på ut-tecken mot det första stora målområdet.

Tredje och fjärde gången sköt jag ett skott som följdes av ett kast mot en slydunge. Skickade på nytt med ut-tecken mot målområdet. När den dummyn var inlevererad blev det linjetag mot minnesmarkeringen.

Femte och sjätte gången blev det två skott och två minnesmarkeringar i var sin slydunge. Mot målområdet, och sedan hämta in minnesmarkeringarna i den ordning jag behagade välja.

Mitt skjutglada finger sköt även när Nova var på väg in från målområdet. Bara en gång stannade hon till, men när jag inte sa något fick hon fart igen.

Trots att jag var noga med hur hon satt och vart hon tittade vid skicken på minnesmarkeringarna så vek fröken av något ibland. Inte så konstigt med tanke på att hon såg minimalt av minnesmarkeringsområdena. Men då lyssnade hon på pipan och tog mina sidotecken och närsökssignaler! =)

När det blev två skott och två minnesmarkeringar fick madame hjärnsläpp och förstod inte riktigt ut-tecknet. Men då tänkte jag på Helena och Fredrik och gav mig inte. Tryckte på ett flertag gånger och nog fungerade det. Fast sista gången fick Nova en liten påminnelse i form av ett skott mot målområdet.

Avslutade med fotgående till bilen och en boll-belöning för att avsluta med något lustfyllt. Skjutfingret brände sedan av fem skott på raken och Nova slickade sig inte ens om munnen. Inte förrän det blev köttbullsbelöning.

Första passet avslutat efter omstarten. Grymt nöjd!

200:e inlägget...

... kommer här!

Ok, i fyra dagar har jag läst igenom kritiken från jaktprovet så fort jag suttit vid köksbordet. Det vill säga - många gånger. Lappen har legat där som en sorts påminnelse. Särskilt fraserna "tämligen självständig madame" och "i brottningsmatch med sin förare" har jag läst på lite extra. Men idag tog ältandet och funderingarna slut. Helt resolut åkte lappen in i skåpet med jaktprovsreglerna och kodnyckeln. Borta! Omstart.

En till fästing...

... på Nova.

Och hängtissar. Skenet bedrar inte. Skyller nollan på det. ;)

9 augusti 2009

Dissa

Härmed dissar jag Fästingen! Uäh, kräk! Otäck varelse med ännu otäckare sjukdomar. Fy dig!

Hundbilen

Skinnklädsel i en hundbil har sina fördelar. Lätt att städa och torka av. Lurvig tygmiljö i skuff, tak, golv har sina nackdelar. Odören av blöt hund sitter onekligen kvar. Efter att hunden för länge sedan lämnat bilen.

Idag vill jag i god MorgonZoo-anda hissa Maskinen. Denna underbara skapelse fylls med bakteriedödande medel och vatten. Pumpen och vacuumet gör sedan resten. Det luktar inte längre som en hel kennel med blöta hundar. Fast inte heller som en sprillans ny heller.

Denna medelsvensson har numera en hundbil som luktar medelgott.

Träna på rätt saker

Ok, inte särskilt kul att inte få något pris. Men jag är inte ledsen för det. Snarare tjurigare än någonsin. Tjurigare än Nova hoppas jag!

Samarbetsviljan bedömdes som "tämligen självständig madame". Det om något tränar vi på!

Sökarbetet var i "godtagbart system i närområdet, men ej helt marktäckande på djupet". Kan erkänna att vi inte tränat allt för många smala och djupa sök.

Farten och uthålligheten var "måttlig" och "tappar orken på fältet". Konditionsträning står redan på programmet.

Näsan ua.

Dirigerbarheten blev " tar an riktning ok". Tränat på.

Markeringsförmågan bedömdes vara "uppmärksam i kast och minns bra". Tränat ganska mycket minnesapporter.

Reaktionen vid skott blev "hetsas". Jojo, tränar på det. Ska förfina retningarna ytterligare. Tidsschemat räckte inte hela vägen.

Stadga "lätt i baken, tyst". Samma som ovan.

Apporteringslusten bedömdes som "hänger över vilt, men tar till slut och levererar landvilt ok". De vilt jag tränat minst med blev också de som hon hängde över. Och tvärtom. Ovana. Träna mer.

Apportgrepp bedömdes som "bra grepp och avlämningar". Tränat mycket och många tysta avlämningar med dummy. Fast nu var det mycket gullande. Men ändå. Viltet kom i alla fall in. Inte kunnat träna särskilt mycket avlämninar med vilt. Skitnöjd!

Simteknik "bra".

Vattenarbete "går villigt i och arbetar glatt".

Hundtolerans "ua".

Det blev många femmor. Femmor på de saker vi tränat på. Vilket innebär att det vi tränat på också har gett resultat. Mer konditionsträning och vilthantering är jag helt säker på ska ge ett bättre sök och fart. För att inte tala om mer smala och djupa sök. Avlämningarna vid vattnet kan också förbättras, då vi ej tränat på långa transportsträckor.

Stora nöten att knäcka är att få den självständiga madamen till en följsam skugga. Ett tag om nacke och svansrot? Nu kommer det minsann att börja kosta!

Summering

För att inte gå in på detaljer så kommer här den sammanfattande kritiken:

"En vattenglad tik som bärgar en del vilt men dock litet i "mental brottningsmatch" med sin förare."

"Mental brottningsmatch" är ju bara förnamnet. Vi utförde restling, judo, thaiboxning tills det inte fanns något pris att få.

Tilltron till hunden

Tron brukar visst kunna försätta berg. Allt räknande var min tro för dagen. Försattes några berg? Skulle inte tro det.

Bytte raskt ut lågskor mot gummistövlar efter provgenomgången. Redan där bevisade jag min tilltro till hunden. Kommer allt för väl ihåg vad som hände sist. Nu var dessutom sjöns kanter branta med en lång transportsträcka av gungfly. Något vi tränat på- nej.

Uppladdningen

Provplatsen i Skeå bestod till största delen av en tallhed. Den mindre delen bestod av en sjö. Det blir inte särskilt breda skuggor av tallar, inte ens om de står väldigt tätt. Följdaktligen var det varmt som i en ugn. Började att svalka Nova redan i Bureå, för att sedan vattna, vattna och vattna.

Min stategi för att hålla nerverna i styr var att börja räkna så fort en negativ tanke dök upp eller när något nervöst "ticks" satte igång. Jag räknade ganska ofta. Och långt. Till min stora förvåning så hade jag en hund som lade sig på sidan och vilade vid hundstoppet.

So far so good.

7 augusti 2009

Zacke-boy forts

Så var då Zack, 11,5 år snart, till veterinären igår. Efter diverse klämmande och kännande i alla vinklar och vrår och efter provtagning blev så Rimadyl utskrivet i 10 dagar. Till att börja med.

Zack väger bara 34 kilo numera. Han har aldrig vägt "så lite", men det har ju också försvunnit mycket av muskelmassan. Fast ingen nackdel för lederna. För att smörja lederna lite extra ingår nu fiskolja i kosten. Detta luktade enligt mormor inte gott alls och hon var tveksamt till om maten med oljan överhuvudtaget skulle gå ner.

Pff, jag är väl labrador, sa Zack och slickade samt körde runt med matskålen ett extra varv på köksgolvet. För att återvända och kontrollera skålen ytterligare en gång. Jo, det var visst slut förra gången.

6 augusti 2009

Operation and

I skymningsljus tränade vi precis som igår. Den enda skillnaden var att skatan blivit utbytt mot en and. Kulfågeln för kvällen var en järpe, som jag för övrigt fick ta tillvara från grannens balkong där den kört en gång för mycket i fönsterrutan.

Vid det först skicket lokaliserade Nova anden fort, men gjorde en liten extra lov i fall att det fanns något annat godare. Efter den kollen beslöt hon sig för att okej då, jag tar den väl då. Avlämningen gav mer att önska då hon lade ned den relativt när mig. Ingen korrekt avlämning, ingen kulfågel! Gjorde helt enkelt om det hela utan stora ord. Och se det hjälpte! Pang på järpen och inga problem med avlämningen där, även om järpen är värd något mer i Novas ögon.

Vid det andra och tredje skicket blev gripandet snabbare och farten in likaså. Slutade också i tid. Lycklig matte!

Skotträningen ikväll var en historia för sig. Eller rättare sagt myggen! De var som galna. Vilket resulterade i att jag brände av fem skott - i rad! En chansning jag var ytterst tveksam till att göra, men som gick vägen denna gång.

Nu har jag tränat på alla de viltsorter som fanns att köpa eller som jag redan hade i frysen. Hade önskat repetera några vilt, men vad göra då de var slut?

Kanske börja spana efter trafikdödat igen... ; )

Info angående algblomning...

... i Bottenviken finns på följande länk:

http://www.ac.lst.se/txt/naturochmiljo/bottniskaviken-icbv

Algblomning och hundbad, nej tack!

Gardering

Har garderat mig. Kanske inte en helgardering, men åtminstonde ett försök. Skiter det sig i helgen, kanske det finns ett försök till. Minst. Med lite tur.

Fast det lär vi ju egentligen inte behöva! Positiva tankar och ett stort självförtroende... Glömde bara bort det i några sekunder... =)

Natten

Har sovit gott inatt. Inga mardrömmar. =)

5 augusti 2009

Zacke-boy...


...ska till veterinären imorgon med mormor och morfar. Förhoppningsvis kan Rimadyl eller liknande underlätta vardagen. Annars har jag ett tungt beslut att fatta framöver. Eller det är väl redan fattat på ett sätt, men att gå från tanke till handling... Magont.

AC:n

Äntligen kan jag och Nova sluta svettas, veva upp fönsterrutorna på bilen och andas kalluft igen! Ett tag var det raggarvarning på oss.

Lycka!

Morgonens beslut att träna med skata var en självförtroendehöjande handling. I motsats till mardrömmen gick det som en dröm att träna ikväll. Lägdan så ut som en dröm med all sina slöjor av dimma och solnedgång. Nova, älskade hund, var som en liten älva och ängel på samma gång.

Körde mot samma målområde som igår, fast från motsatt håll och på ett lite längre avstånd. Kasta ut skatan, humpa duvan bakåt, skicka, snabbt upptag, fröken fort ut och fort in, avlämningen satt, snabbt skick på belöningen, avlämning satt igen. Inget tjafs, utan bara roligt. =)

Gick tillbaka i mina spår och kastade på nytt kråkan. Kommenderade "här" och förflyttade oss i en båge så att linjetaget kom från en annan vinkel. Upptaget var så snabbt den här gången, så när jag blåste närsökssignal så var Nova redan på väg in. Nackdelen med högt gräs. Jaja. Nu syntes det på Nova att hon visste vad jag hade för godsak bakom ryggen. =)

Gjorde om samma procedur igen innan jag avslutade Operation Skata för att istället övergå till skotträning. Lite svårt var det nog att sitta stilla när jag rörde mig bortåt, så det blev till att vara tydlig och backa istället. Men hon satt som fastgjuten vid skottillfällena. Kan ha något med att backen med vilt låg 1,5 meter bakom henne... Belönade med att gå tillbaka och ge godis efter varje skott. Efter sista skottet blev det dock kulapportering av humpad duva.

Som Paul Anderson sa i Fäviken: "Efter något kravfyllt måste det komma något lustfyllt!"

Måste tänka mer på det, men inte just nu. Ska istället förekomma drömmarna med att leta reda på en and till morgondagens operation. God natt!

Gårdagens belut...

... gäller ej längre. Hade bestämt mig för att inte träna med vilt idag. Men så kom det en natt fylld av drömmar ivägen. Hoppade ur sängen i morse och slog hastighetsrekord på sträckan säng-frys. Slet upp frysdörren och efter mycket letande så fann jag vad jag sökte.

Arma Nova, det blir skator idag också. Fast med en söt liten duva som belöning!

4 augusti 2009

Novas vilt-topp-lista

Nova hann skriva ned och förmedla sin vilt-topp-lista till mig innan hon slocknade på bädden i hallen efter dagens sökträning med vilt.

Under listan, ute i marginalen, står det dock något i liten liten, men ack så arg stil. I kanten har hon ritat ned någonting som kan tänkas föreställa mig. Sen är det en massa tandavtryck runt om. Tja, matte är envis hon också. Mer om det sen. Nu till listan och Novas kommentarer.

1. Kanin "Fluff, härligt fluff. Synd att du inte finns i rosa. "
2. Duva "Finns i modell fredsduva och turtur. Peace."
3. Kaja "Min lilla-svarta. Funkar i alla lägen. Dual-p."
4. Mås "Hysterisk humor och ett smittsamt skratt. Du och jag på en öde ö."
5. Trut "Hört talas om Jane Fonda, GI eller UKRWO (United Kingdoms Retrievers Whiplash Organisation)? Tung, men med ett hjärta av gul(f)d.

Anledningen till att bilden av mig är något naggad beror på följande. Lägger ut ett fält med en trut, två skator, en duva och en kaja.

Här kommer en liten parantes, men rätt så kul så här i efterhand. Precis innan skick-ögonblicket springer en orienterare lös i marken, stannar förvånat upp vid åsynen av en trut och läser karta. Lubbar vidare.

Skickar fröken. In med kaja, får skatorna i näsan, ratar och söker vidare, in med trut. Tar vind på skatorna igen, men nu är jag beredd. Inkallning och in kommer de, en och en. Fast nöjd är jag ju inte, men får väl skylla mig själv.

Nu kommer det bästa ur min synvinkel. Gör som Blondinen gjorde igår. Knallar mot ett redan inkört målområde och hivar iväg skatorna. Tillbaka till hunden som sitter och tittar på. Humpar iväg kul-duvan en liten bit bakom Nova. Skickar på linjetag mot skatan. Nu finns det liksom inte så mycket att välja på längre. Skata in, belöning kul-duva. Ingen skata in, ingen kul-duva. Gjorde om, fast med kajan som belöning. Kommer att träna de mindre "roliga" vilten på detta blonda sätt. Ful-vilt där ute, kul-vilt hos mig. Här ska det inte finnas alternativ så det så.

Även jag - en skata. Eller copycat.

PS. Farten in blev också högre. DS

Bortskämd

...medan jag önskade mig tillbehör till apportkastaren sov vid lunchtid ett par utmattade thailändska bärplockare på ett stenhälls lavbädd ett stenkast från hyreshuset. De vaknade inte ens av min hunds försök till att låta stor och stark.

Dagens stora tankeställare.

Vill ha!

Önska, önska!

http://www.turnerrichards.co.uk/acatalog/Gundog-Dummy-Launchers.html#aRemote_20Launcher

3 augusti 2009

Matematisk hund?

Öppnar "hundgarderoben" och fodertunnan. Lyfter decilitermåttet. En, två gånger. Kommer på att vi ska träna. Bort med en halv gång. Den resterande ska serveras efter träningen. Inte för mätt och inte för hungrig.

Nyss hemkommen från träningen. Stökar med viltet. Nova är helt uppslukad av skådespelet. Allt bortplockat. Termosen tömd. Klart.

Tror jag. Deme, säger Nova och stirrar på mig som om jag är helt hollo. Visst, ja. Resterande decilitern.

Börjar tro att jag äger ett matematiskt geni. För med all den grillkorv som fungerade som belöning så borde magsäckens utrymme ha fyllts. Eller?

Sådan matte sådan hund... Säger inget mer. Och då pratar jag inte om något matematiskt geni.

Fäviken Game Fair

Markägaren och jag fick en snilleblixt och körde till Åre-trakten för att besöka Fävikens jakt-och hundmässa. Rolig apporteringstävling och uppvisning med Lasse Jonsson och Paul Anderson. Blev cocker-kär. Och chokladhög.

Hann med att köpa ett rosa jaktkoppel med mycket tur i. En midjeväska för första-hjälpen-kitet och vattenflaskan. Och en bok signerad M. Mohlin. Hehe, jag tyckte att hon skulle skriva: "Bättre lycka med nästa hund! Detta reducerades av henne till ett kanske mer passande: Lycka till, Camilla!

Bokens titel? Från uppmärksam valp till tjänstvillig hund. =)

Vilt-varning avblåst

Såja, frysen full av vilt igen. Och nej, jag har inte gjort en raid i svarta kläder och håvat duvor på stadens torg eller anlitat diverse hit-men. Inte heller kört över eller skrapat E4:an på rester.

Lagligt ska det vara. Och färskt. Duktig kicka!

Vilt-varning

Kör längs E4:an. 110 km/h. Dött vilt vid vägrenen. O km/h.

Följande tankekedja utspelas i mitt huvud:

"Dåligt med kråkor i frysen hemmavid, ännu sämre tillgång i frysen dit jag ska.
Stanna eller inte? Har kråkan nyss sagt adjö till jordelivet, dvs hur pass färsk är den?"


Beräknar risk med panikbromsning och trafikkaos mot en säkerligen asfaltvarm och gosig kråka. Ser ett fett löp på det lokala Aftonbladet.

Inte undra på att hundägandet kan gå överstyr ibland?

Körde vidare i alla fall.