Förra helgen var jag med som åskådare på jaktkursen som hölls av Eva Bodfäldt. Det var Goldenklubben som höll i trådarna. Det var mycket information på lång tid.
Vid stadgeträning skulle hunden tänka bakåt när dragningen kom framifrån. Hårdare och hårdare skulle man trycka den sittande hunden framåt och belöna när den tryckte sig bakåt. Matskålen skulle bytas ut mot lockande människa med matskål, människa med dummy, människa med gevär osv. Bodfäldts fantasi hade inga begränsningar.
Vid fotgåendet skulle hunden trycka sig mot benet vid yttre störningar. Ju större störning desto hårdare tryck. Detta skulle gärna ske utan bevakning från förarens sida, för ju mer bevakning desto mindre följsamhet. Sluta curla hund var ett begrepp som ofta återkom.
Vid stoppsignalen skulle hunden tänka framåt i galopp när visselpipan sattes i munnen. Belöningen var själva stoppsignalen och den externa belöningen, exv dummyn.
Närsöket kunde läras in med små små skinnbitar. Bra om närsöket skedde i trav.
Dirigering lärdes in med matskålar. Särskilt bra för en hund med mycket motor. Om hunden föll ur den tänkta linjen åkte belöningen bort. Dirigering från väster sida skulle inte prioriteras så mycket. Hellre utöka avståndet mellan föraren och hunden än mellan hunden och matskålen.
Vatten lärdes in med inkallningar och handtarget på grunt vatten. För att inte få hunden att skaka kastades en macka ut i vattnet varvid hunden kallades in. Så fort hunden var uppe ur vattnet åkte matskålen ner. Skakade hunden pälsen åkte matskålen upp.
Samma sak kunde göras med hunden på en sida om ett vattendrag och föraren/funktionären med matskålen på den andra. Ut-tecken och belöning på andra sidan om inte pälsen skakades ur.
Fanns en bro eller liknande tränades hunden på att ta vattenvägen genom att allt eftersom minska avståndet till bron. Tog hunden fel väg åkte matskålen upp.
Mycket träning i vardagen. Tänk inte jakt. Curla inte hunden. Se allt dirigering som externa belöningar. Situation, miljö. Och mycket mer.
Var alldeles slut i huvudet efter helgen. Eller rättare sagt redan vid tre-tiden dag ett. Missade nog ett och annat både dag ett och dag två. Men rackarns vad kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar