Allt medan jag har "gone nuts" i ca en veckas tid över feberfrossa, inställd Sthlms-resa och återkommande feber, har jag också upptäckt en av fördelarna med att Zack äntligen insett att hans nötter ligger på hyllan. Nu var det ju bara en sisådär 6-7 år sen de hamnade där...
En av fördelarna med en gammal kastrerad hanhund, när man är sjuk, är att den sista kisspausen för dagen numera sker i tikstil. Inget småskvättande här och där på allt som har en höjd över havet- inklusive sina egna framben. Utan kvantité och kvalité!
Nackdelen är väl just insikten att tikkissandet är ålders- och/eller sjukdomsrelaterat. Så Zack: "Skvätt ända upp till hatthyllan om du känner för det!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar