Ibland undrar jag. Jag kommer där ut från huset med mina två hundar. Från vänster kommer det en hund som är lös framför husse. Ignorerar hela hunden som inte stannar på husses kommando. Det kan jag ta. Ignorerar även hussen och fortsätter framåt med mina två. Zack och Nova förstår vinken initialt och följer efter mig.
Det är nu det börjar hetta till i mig. Trots att jag helt klart visar att jag inte vill ha någon som helst kontakt med den bakomvarande hunden så inträffar följande. Jag vill ta mig över snödrivan och ner på lägderna. Alltså går jag först för att ha någon slags balans i all snö. Kikar bakåt och ser att hunden bakom är stel som en pinne och helt klart inställd på Zack. Zack observerar naturligtvis det hela och blir fastfrusen han med. På andra sidan snödrivan. Alltså blir jag stående på ena och Zack på andra.
Det är nu jag når kokpunkten. Jag säger åt Zack och försöker få med honom över. Väldigt tydligt. Vad gör husse? Släpper på sin kära hund nu i flexikoppel (jävla sattyg!!!) och där står de nos mot nos.
Zack gurglar inte SB12 om jag säger så. Det lutar mer åt saltsyra. Jag blir förbannad, men behåller det naturligtvis för mig själv. Om blickar kunde döda så hade någon mer än lovligt varit död och begraven. Med flexikopplet i en strypsnara runt gravstenen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar