Imorse dammade matte av ryggsäcken, dummisarna, apportkastaren mm. Det yrde en del både små och stora partiklar i luften. Trodde det var smogg från London. Eller elefanter från Afrikas savanner. Inga sketna råttor i alla fall.
Märkningen på dummisarna hade bleknat under vintern, så de fylldes i med penna av matte. Ville ju säga ".... eller så har märkningen tvättats bort i tvättmaskinen...", men kom fram till slutsatsen att tanten kunde bli sur och skita i att åka iväg på träningen. Knep käft.
Matte stuvade in allt i bilen. Högröd i fejan naturligtvis, för hon var ju klädd som om hon skulle leta nålar i höstackar i polartrakterna. Sånt kan ju ta tid, om det ens finns hö på polerna. Well, well. Tanten stannade till på en mack och köpte grillkorv.
Matte tänkte till och tog ur allt ur bilen innan hon tog ut mig. Lite ivrig var jag, men så såg jag fällen och tänkte "Jaha, nu är hon hungrig igen". Sen var det dags för lite lydnad på led och där ringade rosten en del.
Sen blev det hårdkörning i skogen. Skott och markeringar samt linjetag. Jag fick inte jobba ensam, som jag först trodde. Nä, väntan, snurrar här och kontroll där. Matte vägde upp skotten och kasten framåt med att humpa dummisar bakom arslet. Knallade en gång. Nja, två gånger. En gång hörde jag och den andra gången var jag döv.
Lite osäker blev jag också ett par gånger också och jädrar vad kissnödig jag blev då. Farten in mot linjen var inte så hög, men så fort matte skickade bakåt så var linjen inte lika farlig och då blev farten högre.
Jag längtar redan tills nästa gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar