Vi har tränat inkallning vid matskålen sedan vi hämtade Wendla. Väldigt skönt att ha en hund som lämnar det hon håller på med så fort pipan ljuder. Visst, har det hänt att öronen varit avstängda några gånger. Det ska medges. Fast när min röst gått från alt till bas har Wendla ändrat sig och kommit.
På lunchen prövade jag att kalla in Wendla mellan två små godishögar. Slumpen eller inte, men det gick två gånger av två gånger möjliga.
Tror det blir inkallning vid matskålen i olika varianter genom hela livet för Wendla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar