Rotade fram en del störningar i hundkorgen och garderoben. Hittade en östermalmsboll (boll i leopardmönster), vanlig gul-lysande tennisboll samt en ihålig rugbyboll i hård mjukplast.
Det gick väl inte lysande med fotgåendet på lunchen. Snarare kasst. Nova hamnade allt längre bak och såg tveksam ut. Jag gick förmodligen var i andra tankar. Lade ned hela projektet.
Men efter jobbet packade jag åter västen full med prylar och trots att jag fortfarande var smått i andra tankar så gick det godkänt. Faktiskt lite mer än godkänt.
Började med att skärpa till Nova i diverse svängar på stället innan vi traskade ned för den lilla nedförsbacken. Helt plötsligt fick jag fel på motoriken och iväg rullade den vanliga tennisbollen. Nova uppmärksammade naturligtvis härligheten, men höll sig vid sidan. Väl på plan mark fumlade jag och tappade den leopardmönstrade. Tihi, ibland är det kul. Särskilt eftersom jag inte tyckte att det gick så värst lysande igår på kursen. Rugbybollen som studsar så underbart okontrollerbart och oförutsägbart tog vi oss också förbi, fast efter en bom. Men en bom är ingen bom. I alla fall inte idag.
Belönade ett bra fotgående med att hon ibland fick hämta och ibland bara få godis eller en stunds frenetiskt kliande under hakan, vilket hon verkar älska. Backar jag samtidigt som jag kliar har jag en hund som följer med för att få mer av kakan. Vilket ju är positivt!
Tycker mig märka att får hon inte jobba alls så blir hon tveksam och börjar göra annat för att antagligen avleda både sig själv och mig.
Just ja, tränade också fotgående vid det stora diket. Där utnyttjade jag vattnet som belöning. Jobba med mig så får du bada. Tjat och en massa nej verkar inte vara den rätta lösningen- i alla fall inte för Nova. Var allt för tjatig och petig igår... Huvva!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar