Fullpälsad

Nova började fälla i aug/sept och har likt en fjäril passerat olika stadier. Allt från reklamhund för Svinto och skabbhund med lokala fläckar (matte trodde för ett tag att hon var ägare till en trimras) till en något rund vorsteh med råttsvans. Men i takt med intaget av flytande B-vitamin har pälsen kommit tillbaka. Naturligtvis lagom till att inte en endaste utställning är i antågande, om man nu inte är vill bila ner till Malmö. Och där går gränsen i dagsläget! Hemresan från Norrköping/Nyköping är fortfarande i rätt färskt minne...

Den hemresan är redan en klassiker för mig och Grannen. På söndan mötte Grannen upp på den regniga utställningsplatsen i Nyköping så att vi skulle ha sällskap av varandra på väg hem. Dock i var sin bil, men tryggt ändå! Det var tanken.

Det började sämre med att hela min Volvo immade igen pga alla genomsura utställningssaker plus hund och förare. Hade endast sikt framåt och det var ju inte kul med alla påfarter och filbyten. Soppan min var slut så ganska snart efter Nyköping stannade vi på en mack för att tanka. Tiggde också plastpåsar som stuvades fulla med blöta grejer i syfte att minska fuktspridningen. Flyttade också över en del i Grannens bil för där var imman lättare.

Sagt och gjort. Nu skulle vi hemåt. Min Volvo startar. Grannens gör det inte. Fast efter lite övertalning så hostar hennes gamm-Volvo i gång. Ut på vägen igen. Fortfarande imma. Hårt trummande störtregn. Vattenplaningsrisk. Hård knut i magen. Nästa Stockholm! Ih!

Får ett telefonsamtal från Grannen som ligger före att en lampa lyser ilsket på instumentpanelen. Vet jag vad den betyder? Nja, Lambdasonden? Men efter ett telesamtal m Fadern står det klart att det är Lambdasonden. Instruktioner följer. Ni kan pröva stanna, men den kanske inte startar... Tjoho!

Stockholm närmar sig. Jag ligger efter Grannen som följebil. I fall att. Helvetesdimma! Bilkö. Hällregn. Långa bilköer. Ser Grannen kryssa hejdlöst mellan filer för att bilen har hicka och vill stanna. Två bilolyckor i närheten. Ännu längre bilköer. Grannen kryssar på. 10-15 km/h. Hick, hick. Imma, imma. Vi klarar oss genom Sthlm. Vi tillber Lambdasonden och beslutar oss att köra så långt vi orkar. I fall att.

Fortfarande regn och vindrutetorkarna på max efter 5,5 timmar. Vi stannar. Kisspaus. Grillkorv. Gamm-Volvon på tomkörning. Klart på 5 min! Kör! Vi kör vidare i regnet. Gamm-bilen drar mer bensin än vanligt. Nästan slut bensin! Medan Grannen tar kisspaus, gasar jag en trött bil som bara vill vila. Wroom, wroom. Tanka eller inte tanka? Vi tar belutet att stanna av bilen och tanka. Och den startar (!) om än knackigt och efter ett par försök.

Ligger som följebil. I fall att. Grannen kastar sig fräckt in i en rondell, vilket inte sker normalt. Så där håller det på. Många trafikljus i Ö-vik, men det går. Vi börjar andas. Snart hemma. Då hinner vi i kapp ett följe tivoli(!)lastbilar som kör sakta. Grannen andas snabbare. Regn. Dålig sikt. Köra om? När? Gasen i plattan och iväg. Det gick.

Hem kom vi som små speedade Duracell-kaniner på knark. På skakiga ben och något hysteriska och hungriga. Malmö? No way!!!