I mitt sökande efter värmande plagg snubblade jag över ett par fleecetofflor som låg rätt bra begravna. När och inte minst hur hamnade de där? Trots att det mest troligt var ett bra tag sedan de användes kom farbror Zack ihåg sin nygamla uppgift. Nämligen att varje morgon söka reda och ge tofflorna till mig vid sängkanten.
Det är också nu som jag inser att de legat på säkert ställe i snart fyra år. Nova har aldrig varit med om denna dagliga procedur. Det går inte lika problemfritt längre för Zack att leverera tofflorna dit de ska. Någon är i vägen och vill också vara duktig. Snäll som han är lämnar han ifrån sig tofflan till denna någon, men med en olycklig blick på mig. Uppgiften är ju helig, matte! Då är det tur att det finns två fötter och två tofflor...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar