... kunde jag skönja genom skendräktighetens dimmor när jag tog ner kopplet från hatthyllan ikväll. Det var länge sedan någon studsade upp och ner och bet tag i kopplet för att "skynda på" gå-ut-processen. Sedan var det någon som efter hemkomsten bjöd upp mig med ett leksaksdjur när jag satt vid datorn.
Nappade genast och så blev det klickerträning. Apportering med träapport och plats vid sidan. Måste nog köpa tand- och hakskydd till fröken. Hörde en duns fast golvet var vadderat med matta och fäll.
Skönt att ha den gamla härliga Nova tillbaka, om än bara för 10 minuter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar