Öppnar "hundgarderoben" och fodertunnan. Lyfter decilitermåttet. En, två gånger. Kommer på att vi ska träna. Bort med en halv gång. Den resterande ska serveras efter träningen. Inte för mätt och inte för hungrig.
Nyss hemkommen från träningen. Stökar med viltet. Nova är helt uppslukad av skådespelet. Allt bortplockat. Termosen tömd. Klart.
Tror jag. Deme, säger Nova och stirrar på mig som om jag är helt hollo. Visst, ja. Resterande decilitern.
Börjar tro att jag äger ett matematiskt geni. För med all den grillkorv som fungerade som belöning så borde magsäckens utrymme ha fyllts. Eller?
Sådan matte sådan hund... Säger inget mer. Och då pratar jag inte om något matematiskt geni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar